Fredagen kom och vi åkte ut till landstället för att plocka bönor pliktskyldigt. Trädgården är fylld med grönsaker och frukter, vi passar på att äta färska fikon och plommon medan vi arbetar i värmen. Maten vi äter baseras på det vi odlar, och på det vänner till familjen odlar. Den senaste veckan har det varit mycket zuccini som kommer från denna trädgård.
Andrea och Alessia kommer med sin bil för att hämta upp oss, och ett tag senare år vi påväg mot stranden utanför Olbia. Att havet är vackert går det inte att förneka, det skiftar i blåa och turkosa nyanser. Vi lägger oss nära baren på stranden – om man i nödfall skulle behöva något att dricka. Vattnet är varmt, men för sardinierna är det ännu kallt i vattnet och de är större badkrukor än vad man kan vänta sig. Salthalten i vattnet var otroligt hög p.g.a. salta strömmar och det sved i mina ögon, för en kort stund trodde jag att jag befann mig i Döda Havet, inte Medelhavet. Efter några dopp så gick vi till baren och beställde färsk yoghurt med färsk frukt – himmelriket kort sagt. Utan tvekan den godaste yoghurten jag ätit, så vi beställde mer, dumdristigt nog, bra saker ska njutas i små mängder, inte äta sig på tok för mätt och illamående av. Vi bestämde att vi kan vänta tills nästa vecka för en annan omgång. Man ska njuta med försiktighet.Vi somnade tidigt fredag kväll, men vi var nöjda.
Det är så härligt att läsa dina beskrivningar-känns nästan som man är där själv! Chattade med Ale en stund idag när du sov siesta.Roligt att han skrev på svenska!
SvaraRadera